Ämnesomsättningen och ämnesomsättningssjukdomar

Ämnesomsättning (även kallat metabolism) är den mängd energi som kroppen förbrukar för att fungera, det vill säga hur många kalorier kroppen förbränner. Eller med andra ord processen där maten omvandlas till energi. Ämnesomsättningen är väldigt individuell vilket gör att vi förbränner kalorier olika snabbt. Det finns olika faktorer som påverkar vår ämnesomsättning och dessa kan till exempel vara mängden fett, mängden muskler, ålder, kön, fysisk aktivitet och gener. Ett sätt att öka ämnesomsättningen är att vara fysiskt aktiv.

Vissa har hög ämnesomsättning och andra har låg. Detta har bland annat att göra med sköldkörtelns och binjurarnas funktion, vilket kan förändras av exempelvis stress. Det kan även förändras allt eftersom livet förändras med ålder, vanor, infektioner, kost och så vidare.

Om man har låg ämnesomsättning har man lägre aktivitet i binjurarna och sköldkörteln, har man hög ämnesomsättning har dessa istället en högre aktivitet. Vid låg ämnesomsättning tar det längre tid för kroppen att förbränna maten och man kan bland annat ha dålig aptit och känna sig slö när man har ätit mycket. Andra tecken kan vara trötthet, depression och att man ofta känner sig frusen. Om man har låg ämnesomsättning är det bra att äta långsamma kolhydrater och magert protein. Man bör dessutom undvika fett och försöka motionera mycket. Vid hög ämnesomsättning är det tvärtom. Maten förbränns fortare och kolhydrater ger inte tillräckligt med energi. De omvandlas till socker vilket kan leda till överaktivitet, nervositet och att man går upp i varv. Energin tar snabbt slut, vilket gör att man snabbt kan känna sig utmattad. Fett är inte så bra när man har hög ämnesomsättning eftersom det gör att förbränningen går långsammare. Protein är ett bra bränsle som det tar längre tid för kroppen att förbruka.

Fel kost kan leda till ämnesomsättningssjukdomar som till exempel fetma, diabetes och högt blodtryck (som i sin tur kan leda till bland annat hjärt- kärlsjukdomar) men det finns även medfödda ämnesomsättningssjukdomar. Några exempel på detta är fenylketonuri (PKU), Lesch-Nyhans syndrom, mitokondriella sjukdomar, CDG (Congenital Disorders of Glycosylation) och Cystisk fibros. Många av dessa sjukdomar är ganska ovanliga men kan leda till sådant som exempelvis autism, funktions- och utvecklingsstörningar.