Om man vill minska sina celluliter är kost och motion en viktig del. Att motionera ofta och i lagom tempo kan minska groparna eftersom musklerna får huden att bli stramare samtidigt som man bränner fett. Vardagsmotion är ett bra sätt att komma igång på. Detta kan exempelvis vara promenader, cykling eller något så enkelt som att man tar trapporna istället för hissen. Vad gäller kosten rekommenderas man att äta sunt (mycket frukt och grönsaker) och dricka vatten för att hjälpa kroppen att göra sig av med slaggprodukter. Dålig blodcirkulation kan ge celluliter och för att få fart på blodcirkulationen kan man till exempel pröva massage eller peeling. Om man röker bör man försöka sluta om man vill minska sina celluliter eftersom rökning leder till en slappare hud och större gropar.

Celluliter kan dock som sagt även bero på generna och envist hålla sig kvar oavsett vad man tar till för knep.

Fett är en viktig energikälla för kroppen och fyller många olika funktioner. Det behövs för att bygga upp och reparera celler. Det hjälper till att tillverka hormoner och hormonliknande ämnen. Fett förser kroppen med de essentiella, livsnödvändiga, fettsyrorna i omega 3-och omega-6-familjerna, som kroppen inte kan producera på egen hand. Fettväven är värmeisolerande och behövs för att skydda kroppens inre organ. Fett behövs även för att kroppen ska kunna uppta de fettlösliga vitaminerna A, E och K.

Tillgången av fett i naturen är relativt liten och har därför varit eftertraktade under människans utveckling. Vegetabiliska fetter finns i nötter, frön och vissa frukter och växter. Gener förändras inte lika snabbt som matvanor och därför äter människan idag mer fett än vad hon behöver.

Fett kan delas in i de tre huvudgrupperna triglycerider, fosfolipider och steroler. Triglycerider utgör den största delen av det fett som används i vardagen och matlagning; t.ex. olja, smör och margarin. Alla triglycerider innehåller fett från samtliga huvudgrupper men i olika kvantitet. triglycerider består till största del av fettsyror.

Fettsyror har olika uppbyggnad och delas därför in i mättat, fleromättat och enkelomättat fett. Samtliga är uppbyggda av en kedja bestående av 4 till 22 kolatomer. Alla innehåller även syre och väte. På grund av dess olika uppbyggnad får de olika struktur och det är just formen på fettsyrornas kedjor som avgör den effekt fett får på kroppen.

Mättat fett ökar mängden kolesterol i blodet vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Omättat fett har motsatt effekt och minskar därför risken. De flesta dieter rekommenderar därför människan att undvika mättat fett.

Övervikt och fetma ökar risken för en rad olika följdsjukdomar som diabetes, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar. Precis som effekterna av viktuppgång ökar dessa risker, leder viktnedgång till att de minskar.

Även de psykiska hälsovinsterna kan bli stora. De psykiska besvären som diskriminering och depression minskar i samband med viktnedgång. Viktminskning leder ofta även till ökad motivation, bättre självförtroende och ökad självkänsla. När en människa genomgår ett viktnedgångsprogram och upplever lyckade resultat leder detta ofta till ökad motivation och det blir lättare att fortsätta.

Motion är bästa hjälpmedlet för att gå ner i vikt och hälsovinsterna är både psykiska och fysiska. De fysiska effekterna blir samma effekter som vid viktnedgång. Regelbunden motion har positiva effekter för humör, sömn och stresshantering. God kondition och en starkare kropp ökar koncentrations- och koordinationsförmåga. Efter viktnedgång upplevs kroppen vara lättare och smidigare vilket ofta gör träningen enklare och roligare.

Hälsovinsterna med att gå ner i vikt blir ofta störst om viktnedgången sker långsamt. Människan och kroppen behöver tid för att införskaffa nya kost- och motionsvanor. Att gå ner i vikt handlar ofta om att ändra livsstil och detta görs inte över en natt. Snabb viktnedgång ger ofta snabba och tillfälliga hälsovinster. Det är viktigare att tänka långsiktigt för att behålla hälsovinsterna hela livet.

Kalorier är ett mått på energi och mäts i joule. En kalori motsvarar 4,19 joule. Kalorier har enheten Cal, men när man talar om livsmedel används oftast måttet kcal, kilokalorier. Måttet används för att visa hur mycket energi ett livsmedel ger och för att uppskatta hur mycket energi som förbrukas vid olika aktiviteter.

Det finns inget entydigt svar för hur stort människans kaloribehov är. Människor är olika och har olika livsstil. Aktiva människor behöver fler kalorier eftersom de gör av med mer energi. Större människor behöver ett större intag än mindre, yngre mer än äldre och män mer än kvinnor.

Eftersom kalorier fungerar som bränsle för kroppen bör intag kontrolleras. Det handlar om att hitta rätt balans mellan intag och livsstil. Den aktiva människan gör av med mer energi och behöver därför fler kalorier. I västvärlden finns ofta ett överskott av kalorier och uppfattningen om behov är ofta felaktig.

I många fall känner kroppen av hur många kalorier som behövs och intag kontrolleras automatiskt. Efter ett långt träningspass saknar kroppen energi och hungerkänsla upplevs. Finns en önskan av att gå ner i vikt är kontrollen desto viktigare. Det finns olika formler som beräknar hur stort det dagliga kaloribehovet är. Det finns kaloritabeller både för livsmedel och för aktiviteter.

Svenska näringsrekommendationer (SNR) arbetar för livsmedelsverket för att ge vetenskapliga rekommendationer om näringsintag och fysisk aktivitet. På livsmedelsverkets hemsida presenteras hur kalorier beräknas och hur mycket energi de olika livsmedlen ger.

På www.kaloritabell.com finns en sammanställd tabell över de tusen vanligaste livsmedlen från A-Ö. Där finns även separata tabeller för exempelvis grönsaker, kött, mjölkprodukter och drycker.

Idag använder många dieter som innebär en lågkalorikost. Även GI värde påverkar – även om det är lika mycket kalorier, så upplever kroppen mer mättnad av produkter med lågt GI, vilket gör att man inte äter lika stora mängder. Även kostförändringar är vanliga i dieter, som att läsk byts ofta ut mot vatten.
En dryck som många dock har svårt att utesluta är alkohol. Denna innehåller mycket energi och högre procenthalt innehåller i regel fler kalorier. Öl innehåller ca 35-50 kalorier/100 ml och Whisky ca 210-230 kalorier/100 ml.

Det finns både naturliga och artificiella (konstgjorda) sötningsmedel. Bulksötningsmedel är det naturliga sötningsmedlet som framställs av växter. Naturliga sötningsmedel kan vara både energigivande och inte. De kan ingå i livsmedel eller säljas i koncentrerad form.

Exemplen på vanligt förekommande sötningsmedlen är sackarin, aspartam, xylitol, och mannitol. De två förstnämnda är konstgjort framställda och liknar kemiskt sett socker. De två sistnämnda är kemiskt besläktade med socker. De har däremot inte den skadliga effekten på tänderna som socker har och används därför i tandkräm och tuggummi.

Vid intag av vanligt socker skickas signaler från smaklökarna på tungan till hjärnan. Sötningsmedel skapar samma effekt och därmed samma upplevelse. Sötningsmedel används som substitut till socker och har därför använts för viktnedgång.

Det har gjorts mycket forskning kring sötningsmedel för att ta redan på om de är bra eller dåliga ur hälsosynpunkt. Hur mycket sötningsmedel en person bör äta förhåller sig till kroppsvikten. Sötningsmedel i sig anses inte skadliga men överdos kan ge negativa effekter. Många sötningsmedel innehåller inga kalorier alls, men eftersom de frisätter enzymer och hormoner gör sig kroppen beredd på kaloriintag. Reaktionen blir då ofta hunger vilket kan leda till att man äter mer än vad som behövs. För att mängden sötningsmedel ska kontrolleras måste alla livsmedel informera om typ av sötningsmedel och sötningseffekt. Olika sötningsmedel används till olika livsmedel.

När kolhydrater passerar mag-tarm-kanalen bryts de ner till glukos (blodsocker). Insulin är det hormon i kroppen som tar hand om glukos. Överskott av glukos lagras i lever och muskler som glykogen (energi i lagrad form). Den glukos som inte blir glykogen lagras som fett vilket på längre sikt kan leda till övervikt.

Kolhydrater tas upp och omvandlas olika snabbt beroende på dess kemiska uppbyggnad. Därför skiljer man på snabba, medelsnabba och långsamma kolhydrater.

Snabba kolhydrater bryts ner relativt snabbt vid matspjälkningen och orsakar därför en snabb höjning av blodsockerhalten. Snabba kolhydrater ger obalans i systemet och kroppen får en felaktig uppfattning om energibehov. Exempel på livsmedel med snabba kolhydrater är potatis, vitt socker, vitt bröd, läsk, torkad frukt.

GI är ett mått som används för att visa hur snabbt kolhydrater omvandlas till blodsocker. Snabba kolhydrater har ett högt Glykemiskt Index (GI) och långsamma kolhydrater ett lågt.
GI-metoden är en diet som går ut på att äta livsmedel med lågt GI. Det finns olika faktorer som påverkar GI-värdet. Det är inte bara livsmedlet i sig utan även hur livsmedel tillagas. Till exempel när pasta kokas ändras den kemiska sammansättningen vilket även ändrar GI-värdet.

GI-metoden är inte den enda dieten som rekommenderar livsmedel med lågt GI. De flesta dieter rekommenderar en kost bestående av medelsnabba och långsamma kolhydrater. Exempel på medelsnabba är mjölk, ris och färsk frukt. Långsamma kolhydrater finns i böner, linser och pasta. Långsamma kolhydrater minskar risk för diabetes typ 2 som på sikt ökar risken för högt blodtryck, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar.

Ordet detox kommer från engelskans ”detoxifaction” som betyder avgiftning. En detoxkur går ut på att rensa ut kroppen från gifter och ohälsosamma bakterier. Allt onyttigt som till exempel socker, salt, kaffe, cigaretter och alkohol lämnar rester som stannar kvar i kroppen.
Detox-metoden är i första hand inte menat för viktminskning men de flesta som genomför ett detox-program går ner i vikt.

På 70-talet började människan fasta för att avgifta kroppen. Detox är ett relativt mjukt sätt att fasta på eftersom metoden tillåter viss fast föda. Grunden i detox-programmen är kosten och den går ut på att bara äta färska vitamin- och mineralrika råvaror. Det kan t.ex. vara frukt, grönsaker, nötter eller bönor.

Det finns även färdiga detoxprodukter att välja mellan. De flesta består av ett utresande medel, antingen i tablett, pulver- eller vätskeform.

Innan detox-program startas rekommenderas vissa förberedelser. Det är viktigt att ha rätt inställning och motivation. Skafferiet bör rensas från skräpmat och istället fyllas med goda detox-varor. Detox-perioden kan pågå under en till fyra veckor. Under tiden bör man motioner lugnt i form av promenader, simning eller yoga. Kortare vila rekommenderas under dagen och kroppen kräver även mer sömn under natten. Under detox-perioden är det viktigt att dricka mycket vatten. Kaffe bör ersättas av grönt te och örtte. De få råvarorna som konsumeras bör vara ekologiska.

En detox-period bör börja relativt strikt. Under den första tiden bör kosten bestå av enbart ekologiska grönsaker och frukter i kombination med lite vegetabiliskt protein från soja eller linser. Efter ett tag kan man successivt återgå till protein- och mejeriprodukter. Trots en lyckad period och ett lyckat resultat bör man behålla vissa goda nya vanor som exempelvis mindre socker- och saltintag.

När kroppen måste bryta sig igenom alla bakterier och gifter förlorar den mycket energi. Efter en detox-period förbättras energiflödet vilket gör att man blir piggare och orkar mer. Detox-metoden används inte bara för att rensa kroppen eller gå ner i vikt. Den används ofta ur skönhetssynpunkt eftersom den även anses förbättra hyn och stärka naglar.

Det viktigaste är inte vad man tränar utan att man tränar. Det är bättre att motionera kortare stunder och ofta än längre tid sällan. Träning behöver inte vara hård för att hälsan ska förbättras. Motion kan ske genom sportaktiviteter eller på gymmet men också i vardagen. Att välja trappan istället för hissen eller att cykla istället för att använda bilen innebär också träning för kroppen.

Promenader är en enkel och effektiv träningsform med många fördelar. Det är en bra start för den som vill komma igång med motion eftersom man inte behöver vara vältränad för att börja. Promenera kan man göra nästan överallt, det kostar inget, kräver ingen utrustning och risken för skador är väldigt låg. Promenader är ett bevis på att även den enklaste träningsformen är effektiv.

Motion ska helst inkludera både konditions- och muskelträning. Det är viktigt att välja motionsformer som både är roliga och passar in i de egna vardagsrutinerna. Det bästa för kroppen är att kombinera olika motionsformer. Vardagsmotion klarar kroppen varje dag men mellan hårdare träning behöver kroppen återhämta sig.

Människor är olika. Ensam eller i grupp, yoga eller äventyr: som nämnt är inte typ av motion det viktiga utan att man motionerar regelbundet.

Måttet används främst för att avgöra ökade risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns olika statistiska gränsvärden för vad som är under respektive övervikt. 1985 satte WHO (World Health Organisation) sina gränsvärden för BMI. BMI för en normalviktig ska enligt dessa värden ligga mellan 20,0 och 25,0 och för en normalviktig kvinna mellan 18,6 och 23,8. Är BMI under dessa värden räknas personen i fråga som underviktig. Värden över dessa siffror räknas som övervikt och risk för hjärt- och kärlsjukdomar anses öka. Ligger BMI-värdet över 30 för mannen respektive 28,6 för kvinnan anses personen i fråga lida av fetma.

BMI ger i verkligheten inga absoluta värden utan används mer som vägledning för att avgöra hälsosamma mått. Alla människor är olika och BMI blir missvisande om personen exempelvis är väldigt lång, muskulös eller befinner sig i tillväxtperiod. Till barn och ungdom används därför isoBMI som räknas ut på samma sätt men där resultat hänvisas till en speciell tabell med många olika gränsvärden.

BMI kan inte användas för idrottare och kroppsbyggare eftersom muskler har högre densitet än fett och därför väger mer.

BMI säger inte något om fettets fördelning och bör därför kompletteras med andra mätningar, framförallt runt midja, där det farliga fettet sitter. För kvinnan bör detta vara under 88 cm och för mannen under 102. Midja-höft-kvot är ett annat mått som räknas ut genom att ta midjemåttet/höftens omkrets. En kvot större än 1,0 för män respektive 0.85 för kvinnor räknas som risk.